• Lyckad fokusdag om Nanoteknik i medicinsk användning

    Scientific showing a piece of graphene with hexagonal molecule.Den 27 maj anordnade FokusPharma tillsammans med paraplyorganisationen för svenska nanoteknikaktörer SwedNanoTech en fokusdag om Nanoteknik i medicinsk användning – forskning, tillämpningar och möjligheter, en aspekt av nanoteknologin som i Sverige inte tagits upp i ett speciellt forum förut.

    Nya begrepp och tekniker som theranostics, electroceuticals och ”machine to brain interface” presenterades.  Samt nanoteknikens användning som bl.a. bärare i av antibakteriella peptider och i cancerdiagnostik men också potentiella hälso-och miljöproblem med nanopartiklar.

    Läs hela sammanfattning av dagen nedan.

    Nanoteknik i medicinsk användning!

    Få av oss har väl kunnat undgå att nanoteknologi är en av de hetaste nya trenderna. En mängd möten, symposier och konferenser har anordnats, inte minst av paraply-organisationen för svenska nanoteknikaktörer SwedNanoTech som tillsammans med FokusPharma arrangerade en fokusdag den 27 maj om Nanoteknik i medicinsk användning – forskning, tillämpningar och möjligheter, en aspekt av nanoteknologin som i Sverige inte tagits upp i ett speciellt forum förut.

    Den första talaren för dagen var Agneta Richter Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska Institutet och som också leder arbetet vid Swedish Medical Nanoscience Centre. Hon gav en inspirerande inblick i hur nanomedicin kan revolutionera framtidens hälsovård och diskuterade begrepp som theranostics, electroceuticals och ”machine to brain interface” som ibland lät som science fiction, men som säkerligen kan bli verklighet i framtiden. Även vissa etiska frågor togs upp och flera exempel på aktuella tillämpningar presenterades, bl. a. en metod för att bestämma exakt vilken bakterie som orsakar en infektion hos en patient så att man snabbt kan sätta in den mest effektiva behandlingen.

    Ett stort och växande problem i sjukvården är att många bakterier utvecklar resistens och inte längre går att behandla med traditionella antibiotika. Forskaren Helena Bysell från SP Sveriges tekniska forskningsinstitut koordinerar ett EU-projekt som arbetar för att ta fram nya strategier för att behandla infektionssjukdomar och för att minska användningen av traditionella antibiotika. Forskarna utvecklar bl.a. olika nanoformuleringar som bärare av antimikrobiella peptider. Dessa peptider verkar med en annan mekanism än traditionell antibiotika vilket gör att risken för utveckling av resistenta bakterier minskar. Men hjälp av nanoformuleringarna kan man öka effektiviteten på peptiderna.

    Mats Hansen, VD på Spago Nanomedical i Lund berättade i det efterföljande föredraget om företagets produktutvecklingsstrategi inom cancerdiagnostik och cancerbehandling. Med hjälp av egenutvecklade nanopartiklar har man lyckats öka upptag och ansamling av kontrastmedel i tumörer och därigenom minskat antalet falskt positiva svar och förbättrat möjligheterna att ställa tidig och korrekt diagnos med magnetröntgen, något som skulle innebära stora förbättringar vid behandling av vävnadstumörer. Tekniken ger även möjligheter till riktad behandling av svårbehandlad och spridd cancer genom att koppla på radionuklider på nanopartiklarna.

    Paul Oakley, från Blacktrace Holdings i UK berättade därefter om olika metoder och tekniker för att syntetisera nanopartiklar i liten respektive stor skala genom kontinuerlig flödesteknik, mikrofluidik och lab-on-a-chip teknik. Genom seriekoppling går det att bygga system för storskalig produktion (upp till 1 ton/månad).

    Professor Helene Andersson Svahn, som leder avdelningen för Neurobioteknologi på KTH berättade först om sin forskning i mikrofluidik. Ett intressant exempel var hur man kan ersätta mikrotiterplattor för att välja ut jäststammar som mer effektivt kan tillverka amylas. Med mikrofluidik så går det 300 ggr snabbare och man kan minska materialåtgången med en faktor på upp till en miljon. En annan del av hennes forskning handlar om ”point of care diagnostics”. Ett exempel är hur man med hjälp av en egenutvecklad pappersbaserad ”microarray”, en mobiltelefon och en app kan utföra infektionsdiagnostik på fältsjukhus i Uganda.

    Björn Fagerberg, professor emeritus på avdelningen för molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset redogjorde för de olika potentiella hälso- och miljö-problem som kan vara förknippade med nanopartiklar. Björn är en av eldsjälarna i ”Läkare för miljön” och påtalade bristen av adekvata studier och regelverk. Utvecklingen går väldigt snabbt och det är viktigt att se till att de potentiellt negativa aspekterna av nanoteknologin analyseras, utvärderas och minimeras.

    En helt annan utgångspunkt presenterades av Andreas Bhagwani, VD på Nanologica och Sana Alajmovic, VD på Sigrid Therapeutics. I motsats till de andra talarna har de ingen naturvetenskaplig bakgrund och deras uppgift är att göra affärer, eller med deras egna ord: Sälj, Sälj, Sälj! Nanologica saluför porösa kiselpartiklar användbara för drug delivery, medan Sigrid använder liknande partiklar för att behandla fetma. Deras teknologi gör det möjligt att skräddarsy både storlek, porositet och utseendet på nanopartiklarna.

    Här hettade debatten till mellan ”forskarna” som ser alla fantastiska möjligheter med nanoteknologi, och ”säljarna” som vill ha, inte nödvändigtvis så avancerade produkter, men som lättare går att kommersialisera. För många av oss var detta meningsutbyte mycket stimulerande. Diskussionen fortsatte i den öppna debatten som handlade om var nanomedicinen befinner sig om 5-10 år, och även under det avslutande nätverkandet och minglet.

    Benjamin Pelcman, BeepCo och Göran Lidgren, FokusPharma